Palats på 30 kvadrat

et här är en stuga som gjord för fester, säger Björn Madsen. Hela kolonilotten är planerad för att det ska finnas plats för många.
Ändå är stora rummet bara 18 kvadratmeter. Med kök och sovalkov är stugan 30 kvadrat.

– Vi ville verkligen ha en stuga i det här området, berättar Gitte Madsen.

Knackade på där vi trodde att folk skulle sälja. Men det var inte lätt.
Till slut satte de upp en lapp. Och fick napp. Tomten var stor och trädgården fin, men stugan var inget de ville ha så den revs.

– Vi är duktiga på att riva, säger Björn. Hyreshuset där vi bor skulle renoveras och fönstren i de stora burspråken skulle bort. Jag såg hur de rev ut fina fönster och slängde i en container. Jag sprang ut och ropade ”stopp! De där vill jag ha”. Och jag fick dem. Allihop.

Det kom att bli fönstren som fick bestämma måtten på stugan. Björn och Gitte ritade upp hur de ville ha det.

– Jag kunde se huset framför mig, säger Gitte:

– Själva inredningen skulle ta så lite plats som möjligt, men det skulle ändå vara bekvämt. Jag tänkte mig sängen i panelväggen och såg det stora rummet med ett loft på varje sida som man skulle kunna gå upp till.
I verkligheten blev det för trångt. Det fick räcka med ett loft med en mycket smäcker trappa upp.

– Trappan har blivit som en möbel, eller prydnad. Den funkar men är lite för smal för att vara praktisk.

Loftet som går ut lite upptill skulle stått på stöttor, men också det tog för mycket golvyta och gjordes därför om till en hängbalkong fäst i spikförband.

Men hur litet det än är så var en köksö ett måste.

– Man ska kunna komma in genom dörren här, ta sig ett glas vid köksön och fortsätta ut genom glasdörrarna i andra änden av stugan. Fritt blås.
Och precis så funkar det. Förra året bjöds femtiotvå personer på födelsedagsfest, och i vår blir det yngsta dotterns examensfest.

Björn har byggt stugan av återvinningsmaterial. Det vackra tegelgolvet och den gamla pärlsponten köptes på Blocket. Taket, som är 150 år gammalt, kommer från en omkullblåst lada. Yttertaket är tjärpapp som blivit över efter ett bygge.

– Det sköna med att bygga en kolonistuga är formatet, säger Björn, och att allt inte behöver bli tipptopp. Man kan prova sig fram. Hade det varit en villa hade jag aldrig vågat, det är för mycket normer. Herregud, de första kolonistugorna här byggdes på 1930-talet av gamla lastpallar från industrier i närheten.

Bygget sammanföll med att Gitte och Björn flyttade till en mindre lägenhet när barnen flyttat hemifrån.

– Därför ville vi ha en kolonistuga i närheten av bostaden, säger Gitte. När flickorna kommer hem med sina killar får vi inte plats allihop i lägenheten. Då åker Björn och jag ner hit till kolonin och sover.
Det finns ingen ström indragen på området.